Uppe på toppen är det toppen

Jag är på takterrassen på våning 13 i huset, och har i långsamt mak gått igenom dagens SvD. Där fanns bland annat ett reportage om Göran Greider, från hans trädgård i Dala-Floda. Artikeln handlade delvis om hans benägenhet att klä sig som en luffare. Jag har haft den stora ynnesten att få åka tåg i Greiders omedelbara närhet, och han har baske mig haft sin "uniform" på sig varje gång; ni vet, sladdriga mörka byxor i obestämbart tyg, urtvättad svart t-tröja som antagit en helt vind form och en svart och röd-rutig, oknäppt flanellskjorta ytterst på kroppen - för att liksom kröna verket. Jag är helt övertygad om att Greider inte alls är så obrydd när det kommer till klädsel som han gärna vill påskina, utan att hans uniform är väl genom- och uttänkt för att spegla hans karaktär av intellektuell (finns även en läsvärd artikel om denna företeelse i dagens SvD) poet och kulturpersonlighet. Han har sannolikt en hel uppsättning urtvättade svarta t-tröjor, mysbyxor och flanellskjortor att ta till, när han figurerar i media eller andra offentliga sammanhang.

Även om vi oftast har helt skilda ståndpunkter vad gäller det mesta i samhället, så gillar jag Greider.

Nu ska jag återgå till att spinna runt i solen. I morgon återgår jag till att jobba. Suck och stön.