High hats and narrow collars, white spats and lots of dollars

What a day. Igår kom jag tillbaka till Stockholm från Dalarna. Jag kände mig väldigt varm i huvudet och delar av kroppen värkte - annalkande sjukdom, tänkte jag såklart. Så sov jag som en stock i natt, och vaknade och mådde förträffligt. Sömn är bra. Advil är också bra. I kombination är de oslagbara.

Jag var på en jobbintervju idag, för ett jobb som jag gärna vill ha. Till skillnad från intervjuer där det egentligen spelar mindre roll huruvida man får jobbet eller inte och man kan leva ut sina mest excentriska sidor (eller kanske inte) så var detta en intervju där jag helst av allt ville come across som en duktig, erfaren och ambitiös ung man - vilket jag ju är. I efterhand känns det som jag lämnat ett mystiskt avtryck hos intervjuaren. Mot slutet av intervjun känns det som att jag lyckades säga bara en massa konstigheter. Jag får skylla på att jag på grund av tvätt- och datorstress dessvärre inte hann äta lunch innan intervjun. Illa, illa. Nåja, vi får väl se vad som händer. Jag noterade för övrigt att en av dem som (förhoppningsvis) ska kunna ge goda referenser å mina vägnar numera arbetar som stabschef på Regeringskansliet.

Nu ska jag dricka lite te och plocka undan tvätt och sedan åka och träna.

Och precis nu ringde en kille om ett annat jobb. Det lät väl i och för sig tämligen intressant och roligt - ur ett socialantropologiskt och organisatoriskt perspektiv. Men det lär föranleda nytt jobbsökande efter sommaren, misstänker jag, och det känns besvärligt.